Parfymören Eduard Rimmel lär ha sagt att parfymens historia på sätt och vis är civilisationernas historia. På samma sätt som livet finns parfymer i olika koncentrationsgrad i form av parfymextrakt, eau de parfum, eau de toilette och eau de Cologne.Koncentrationsnivå
Parfymolja måste spädas ut eftersom outspädd olja (naturlig eller syntetisk) innehåller en sådan hög koncentration flyktiga ämnen
Koncentrationen i procent per halt av parfymolja är:
Parfymextrakt (Extrait): 20–40 % (vanligen 25 %) doftblandning
Eau de parfum (EdP): 10–30 % (vanligen ≈15 %) doftblandning
Eau de toilette (EdT): 5–20 % (vanligen ≈10 %) doftblandning
Eau de cologne (EdC): 2–5 % doftblandning
Parfymextrakt (Extrait): 20–40 % (vanligen 25 %) doftblandning
Eau de parfum (EdP): 10–30 % (vanligen ≈15 %) doftblandning
Eau de toilette (EdT): 5–20 % (vanligen ≈10 %) doftblandning
Eau de cologne (EdC): 2–5 % doftblandning
I takt med att andelen doftblandning ökar, ökar också intensiteten och varaktigheten i den tillverkade doften. Olika parfymerier eller parfymtillverkade använder olika andelar i deras parfymer. Doftkoncentrationen i en eau de parfum är nödvändigtvis högre än i en eau de toilette av samma parfym, men den egentliga andelen i procent kan variera mellan olika tillverkare.
Doftnoter
Med en metaforik som kommer från musikens värld, brukar parfymer beskrivas som om de har tre stämmor, vilka sammantagna bildar parfymens ackord och dess harmoni.
Med en metaforik som kommer från musikens värld, brukar parfymer beskrivas som om de har tre stämmor, vilka sammantagna bildar parfymens ackord och dess harmoni.
Därför talar man om stämmornas respektive noter. Noterna utvecklas med tiden, genom att toppnoternas omedelbara intryck övergår i djupare mellannoter, för att slutligen upplösas i basnoterna som uppträder i finalen. Dessa noter skapas med stor noggrannhet och kunskap om parfymernas avdunstningsprocesser.
En modern parfym innehåller som regel åtminstone 30 eller 50 doftämnen, men många parfymer innehåller flera hundra. Dofter hör vanligen naturligen till en viss stämma, medan många andra kan vara antingen topp- eller mellannot, eller mellan- eller basnot i olika parfymer.
Toppnoter
Toppnoter, eller huvudnoter, är dofter som utsöndras omedelbart när parfymen appliceras. Toppnoterna består av små, lätta molekyler som avdunstar fort. De skapar det första intrycket av parfymen och är därför väldigt viktiga i parfymens försäljning.
Dofterna i toppnoterna brukar beskrivas som "friska" eller "skarpa". Beståndsdelarna som bidrar till toppnoterna doftar starkt, är väldigt flyktiga och avdunstar hastigt. Citrus, kaprifol, stjärnanis, persika, rosor, koriander, timjan, kanel och ingefära är några av de dofter som kan finnas bland toppnoterna.
Mellannoter
Rosextrakt är ett av de allra vanligaste doftämnena i parfymer.
Mellannoterna, eller hjärtnoterna, uppträder strax innan toppnoterna klingar ut. De formar "hjärtat" eller "kroppen" i parfymen, och har dessutom som uppgift att dölja uppkomsten av basnoterna, som initialt kan vara ganska obehagliga. Mellannoterna uppkommer mellan två minuter till två timmar efter att parfymen applicerats.
Till deras karaktärer är de vanligen "runda" och "fylliga". Lavendel, liljekonvalj, apelsinblommor, ylang-ylang, jasmin, mandel, lilja, svarta vinbär, och ros är några beståndsdelar som kan förekomma bland mellannoterna.
Basnoter
Basnoterna uppstår strax innan parfymens mellannoter försvinner. De utgör tillsammans med mellannoterna parfymens huvudtema, och ger parfymen dess djup och fasthet.
Beståndsdelar i basnoterna är ofta fixativor som används för att behålla och förstärka de lättare topp- och mellannoterna. De består av stora, tunga molekyler som avdunstar långsamt, och framkommer först efter en halvtimme eller medan parfymen torkar in i huden. Några basnoter kan fortfarande kännas ett dygn efter parfymen applicerats, vilket särskilt gäller animaliska noter. Förutom animaliska basnoter som mysk, bävergäll och sibet, är vanilj, sandelträ, ambra, patchouli, tonkabönor, balsam, rökelse, kåda och mossa typiska dofter bland basnoterna.
Toppnoter, eller huvudnoter, är dofter som utsöndras omedelbart när parfymen appliceras. Toppnoterna består av små, lätta molekyler som avdunstar fort. De skapar det första intrycket av parfymen och är därför väldigt viktiga i parfymens försäljning.
Dofterna i toppnoterna brukar beskrivas som "friska" eller "skarpa". Beståndsdelarna som bidrar till toppnoterna doftar starkt, är väldigt flyktiga och avdunstar hastigt. Citrus, kaprifol, stjärnanis, persika, rosor, koriander, timjan, kanel och ingefära är några av de dofter som kan finnas bland toppnoterna.
Mellannoter
Rosextrakt är ett av de allra vanligaste doftämnena i parfymer.
Mellannoterna, eller hjärtnoterna, uppträder strax innan toppnoterna klingar ut. De formar "hjärtat" eller "kroppen" i parfymen, och har dessutom som uppgift att dölja uppkomsten av basnoterna, som initialt kan vara ganska obehagliga. Mellannoterna uppkommer mellan två minuter till två timmar efter att parfymen applicerats.
Till deras karaktärer är de vanligen "runda" och "fylliga". Lavendel, liljekonvalj, apelsinblommor, ylang-ylang, jasmin, mandel, lilja, svarta vinbär, och ros är några beståndsdelar som kan förekomma bland mellannoterna.
Basnoter
Basnoterna uppstår strax innan parfymens mellannoter försvinner. De utgör tillsammans med mellannoterna parfymens huvudtema, och ger parfymen dess djup och fasthet.
Beståndsdelar i basnoterna är ofta fixativor som används för att behålla och förstärka de lättare topp- och mellannoterna. De består av stora, tunga molekyler som avdunstar långsamt, och framkommer först efter en halvtimme eller medan parfymen torkar in i huden. Några basnoter kan fortfarande kännas ett dygn efter parfymen applicerats, vilket särskilt gäller animaliska noter. Förutom animaliska basnoter som mysk, bävergäll och sibet, är vanilj, sandelträ, ambra, patchouli, tonkabönor, balsam, rökelse, kåda och mossa typiska dofter bland basnoterna.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar